...kvar till msnmusic sänder en inspelad konsert från unbreakable turnen, från london! lovely!! känns jäkligt kul att se konserten en gång till. visserligen inte live, men så nära live de går att komma hemifrån datorn, är ju trots allt en live konsert de spelat in...=)lycka!! hoppas hoppas att de även släpper en dvd. har inte kommit någon nu sen 2001 och black and blue turnen, vilket är alldeles för länge sen!
brukar ibland följa en blogg om en tjej i stockholm på 17 år eller nå sånt som tydligen ääälskar tokio hotel, (ja jag vet, dagens ungdom vet inte vad som är bra, haha) men allafall, hon är allafall ett riktigt jäkla hysteriskt fan som åkt utomlands tre gånger nu för att se dom och sovit ute på marken i köer och dylikt. det är då man liksom inser att man är gammal. jag älskar backstreet boys konserter, visst inge snack om saken. men dagarna när jag var 15 och köa i tolv timmar för att slå mig fram till platserna längst fram och sen spendera ytterligare timmar att stå och vänta och sen slåss för sin plats under hela konserten känns lååångt borta. det var kul då, och senaste konserten på berns var otrolig. men den om någon får en att inse att man inte är är 15 eller 17 längre. jag höll ju på att dö på riktigt tror jag av att stå i fem timmar. fötterna brann av smärta och tanken att skita i de bra platserna vid scenen för att få en stol var närmare än ni tror...
och att se tjejer i min egen ålder alldeles pinsamma och halvt hysteriska ger en lite perspektiv. jag är inte ett särskilt hysteriskt fan som det kan framstå ibland. låååångt ifrån faktiskt. varför skämma ut sig på det viset? bland folk? framför de personer man är där för att se och träffa? hysterisk kan jag nog vara ibland (även om de också verkar minska), men de brukar avhandlas tillsammans med johanna hemma hos någon av oss. nej, jag har blivit gammal, och jag vet inte riktigt hur jag ska ta det...
samtidigt som det är skönt att ha fått lite perpektiv till saker och ting så ser jag tillbaka på min första ståplatskonsert med plats LÄNGST FRAM med stolt nostalgi. med en bra plan står de inte på förrän man avancerar från längst bak till längst fram i kön. man måste bara vara lite listig...=)
så vad vill jag nu med de här milslånga inlägget? inte en aning faktiskt... tror att jag inser att jag blir äldre samtidigt som jag känner mig som 17 med jämna mellanrum och det är lite förvirrande. jag menar, om jag är vuxen kommer jag snart att bli tråkig... för jag har fått för mig att man lätt blir de då? =) eller innebär det att man helt enkelt njuter av saker man tycker om utan massa jobbiga känslostormar som att gråta hysteriskt på konserter? haha, ja de här blev långt och intresserar nog ingen mer än mig men så kan de vara ibland...=)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar