Varför är jag så dum att jag blir så besatt av vågen så fort jag försöker ta tag i min kropp? Visst jag vill ju självklart gå ner och jag försöker intala mig själv att det måste få ta tid. Men känslomässigt vill jag ju tappa ett kilo i veckan eller så. Vilket inte min kropp vill, och det borde jag veta vid det här laget.
Och varför kan jag inte bara låta vågen vara ett par veckor? Nej, jag måste hålla på och väga mig stup i kvarten och naturligtvis även i morse. Skulle bett Daniel gömma den igen efter måndagens vägning men jag trodde jag skulle kunna ge fan i den... Nej då, och naturligtvis visar den lite mer än i måndags. Jag vet att jag får skylla mig själv och jag måste låta det ta tid, men ledsen blir jag allafall.
Känns just nu som att alla människor i världen kan gå ner i vikt utom jag, och jag fattar inte vad jag gör fel!! Äter regelbundet och inom mina kalorier, tränar tre dagar i veckan, minst. Vill inte träna flera dagar för då kommer jag tröttna och det slutar med ingen träning alls.
Så idag känner jag mig ledsen, besviken och frustrerad. Kommer inte gå och köpa godis eller så utan jag är peppad att äta ordentligt och nyttigt, men jag känner mig allafall ledsen... Får väl fortsätta hoppas på att det nångång vänder och jag får en lite större nedgång än 2 hg i veckan....
1 kommentar:
Jag förstår dig precis ska du veta! man blir besatt av vågen, just nu vågar jag inte kika på den ens:/ men man får kämpa o va envis trots att det e svårt, nångång lär man väl nå den vikt man vill ha, själv vill jag inte va pinne utan lagom..
Skicka en kommentar