En paus från viktminskandet är vad jag behöver. Har mått jättedåligt ett par dagar av ångest över att jag äter typ. Har typ blivit besatt av att kunna äta så lite kalorier som möjligt om dagen och när jag inte når mina mål anser jag att jag misslyckats totalt. Detta blir en enorm press på mig själv och tillslut kan jag bara tänka på att vågen ska visa mindre. Jag glömmer varför jag vill att den ska visa mindre. Anledningen till det är ju för att jag ska känna mig finare, friskare och mer tillfreds med mig själv. Just nu känns det enbart som ett måste för att jag ska passa in i någon slags idealbild jag satt upp där jag ska vara en liten, smal tjej för att passa in. Och den känslan och pressen får mig ju knappast att må bra...
Igår jobbade jag heeela dagen och åt bra mycket mer än vad jag brukar, hade jätteångest över det samtidigt som jag vet att jag behöver äta mer för att orka jobba en hel dag. Blir ju en hel del gående och lyft under dagen som bränner kalorier hela dagen. Så efter att ha grinat över den där godispåsen i torsdags sket jag i allt och idag har jag ätit både godis och chips och en hamburgare... Inte så hälsosamt kanske och det kommer ju knappast resultera i viktminskning. Det är heller ingenting jag rekommenderar i längden...=) Men jag behövde sluta må dåligt över mat och godis.
Kommer fortfarande ha lite ångest över den här dagen, för i längden vill jag fortfarande gå ner i vikt. Och jag tänker absolut inte ge upp, men som jag skrivit tidigare har jag jättesvårt att hitta en balans med allting... Det är nästan alltid antingen eller med mig. Antingen äter jag jättenyttigt hela tiden och tränar mycket eller så äter jag skit och gör ingenting. Vet inte hur jag ska hitta mellantinget där.
Men nu har jag haft min svacka... (dom verkar återkomma ungefär var femte vecka) och nu är det nya tag från och med i morgon!
Önska mig lycka till och peppa mig gärna för det behöver jag. Nästa mål är att komma upp i 10 tappade kilon till 14 Augusti. Lågt satt mål på två kilo men det är lagom tror jag för ska jag hitta en balans i allting och kunna hålla mig till en ändring av livsstil i längden behöver jag nog träna på det redan nu...
4 kommentarer:
("Du vaknar imorron och så känns det bättre!" eller hur var det vi sa att man ville höra? :)) Vännen. Du vet vart jag finns, och att du kan prata med mig. En paus är välförtjänt, även om du inte tror det! Titta på vad du åstadkommit på dessa månader! Du är ju en människa och ingen maskin!
JAG tycker att du är fantastisk! Det är dags att du också inser det!
kan inte annat än att hålla med föregående talare =)
samma här... och jag vet verkligen va du kämpar med!! Grinade senast för en halvtimme sen på grund av det här så ja... man får sånna svackor å dom är hemska men man kommer igen!!! Ja tror på dig oavsett hur många svackor du kommer att ha.... du fixar det här!!!
alltså jag vet hur det känns! o för mig händer inget just nu=( men ja tror att man inte ska bli så fixerad av vad man äter, bara att man tränar o inte äter för mycke fika o godis.. kram
Skicka en kommentar